Bilar!!

Började som vanligt dagen med frukost på jobbet. Idag fick jag äta frukost själv, vanligtvis äter jag ju frukost med två av mina arbetskamrater, men idag skulle bilen lämnas in på service kl 7, så fick äta själv innan dess. Lämnade bilen, fick skjuts tillbaka av A så jag hann i tid och slapp gå tillbaka till jobbet. Efter frukost informerade bilfirman mig om att bromsar och bromsskivor enligt dem behöver bytas och att jag då skulle bli ytterligare 11 tkr fattigare. Nja inte just nu tack... 

Barnvecka innebar ikväll träning för dottern (och möte för mamman), rester till kvällsmat och tvättstuga. Blev en kort promenad också, en promenad som fick mig att längta efter lite snö, det blir lite ljusare ute då, och det lilla som kom häromdagen blev ju mest slask. 

Då när det snöade häromdagen kom jag att tänka på när vi busade med barnen vid stugan förra vintern... barnen fick åka bob efter fyrhjulingen och de tre tokarna hjälptes åt att snöpula mig. Allas skratt den kvällen var så härligt att höra och jag vet att jag tyckte det va så skönt att barnen inte tyckte det var konstigt att vi hittade på nåt alla fyra. Men med det minnet följer fler minnen. Allt vi sa att vi skulle göra detta året och denna vintern, vi hade ju all tid i världen... Den ro jag hade i kroppen, den glädjen jag kände, alla skratt han framkallade hos mig när han tokade sig, jag saknar allt det.

Jag visste att saker och ting inte skulle bli lätt, men jag var övertygad om att vi skulle klara allt tillsammans... Vad hände? Hur kunde allt bli såhär...