Att inte räcka till

Jag har haft en bra dag och en bra vecka.

Men till och från, lite beroende på hur mitt liv ser ut, brottas jag med känslan att inte räcka till. Både som mamma, flickvän, dotter och anställd. 

Känslan av att det inte spelar någon roll vad jag gör, det är ändå inte är tillräckligt. 

Hur mycket jag än hinner med på jobbet så hinner jag ändå aldrig tillräckligt, det dåliga samvetet när jag inte riktigt orkar allt jag vanligtvis orkar, eller när jag vill ha semester eller vara ledig en dag. Hur mycket jag än försöker hjälpa och underlätta för kollegorna så är det alltid nån det inte duger åt.

Som förälder, kommer man nånsin känna att man räcker till? Jag önskar jag kunde skydda dem mot allt ont och alltid finnas där. Men det är svårt, de måste lära sig att stå på egna ben, ta ansvar och att ta hand om sig själva, men att ändå vara empatiska och bry sig om andra. Vissa saker i livet lär man sig bara av erfarenhet, på gott och ont.

Som dotter, vad säger man om det… jag hälsar inte på mina föräldrar så ofta som jag borde, jag glömmer i mitt egna dagliga kaos t.o.m. bort att kolla så dem är ok. 

Som flickvän… ja det är egen historia. En relation är inte bara en dans på rosor direkt och vissa dagar är det väl kanske bara så enkelt att man inte riktigt orkar med allt, livet blir helt enkelt lite för mycket och lite för överväldigande  

Förändring

Världen förändras och utvecklas ständigt och det gäller att hänga med i svängarna. 

Ibland gäller detsamma för livet och det kan hända saker som man egentligen inte riktigt var beredd på eller helt enkelt att man trodde att man hade koll, men att det med facit i hand visade sig att så var det nog inte. 

Vissa av förändringarna i mitt liv har gjort att jag anpassat mig och tagit så mycket hänsyn till alla andra, att det ibland känts som jag har tappat bort mig själv på vägen.

Men det är ok, det gäller bara att ta några djupa andetag och hitta vägen och riktningen igen för att fortsätta framåt