Tacksam

Vissa dagar kan jag överväldigas av den tacksamhet jag känner. Över han jag har förmånen att kalla pappa, han som aldrig gjort någon skillnad på sina bonusbarn (bla mig) och sina biologiska barn. Han som låter oss följa med och fiska kräftor, han som finns där när och om man behöver hjälp, oavsett om det var med barnvakt när jag skulle på tjänsteresa, när dottern kom hem från sjukhuset och jag behövde jobba, eller när man behöver hjälp på nåt annat sätt. Alla dem gångerna har han funnits där. 

Det var så skönt att prata lite med pappaoch greja lite i hans trädgård när vi var där och hälsade på tidigare i somras. Jag beskar vinbärsbuskarna, rensade rabarberna och lite av rabatten medan älsklingen klippte gräset och passade på att testa åkgräsklipparen medan pappa kokade kräftor och fixade med fikat.

Det var en sån där dag när jag kände en enorm tacksamhet över att jag har fått växa upp där, mitt ute i ingenstans 🙂. Så många dagar som jag har sprungit omkring på de där gräsmattorna, hoppat hopprep, badat i lagunen, cyklat till kompisarna och gått till skolbussen.

Så många gånger som jag har promenerar och cyklat den där vägen till stallet, för att sen spendera timmar med att rykta, mocka, rida eller bara vara tillsammans med hästarna. Vilken otrolig förmån det har varit att få växa upp boendes så som jag har gjort.