Japp så är det. Var på kurs för barngymnastiken i lördags och söndags. I lördags hade några deltagare byggt upp en bana där det bland annat ingick att hoppa jämfota mellan plint och golv i olika höjder. Gick kanon det först varvet men andra ggn jag skulle hoppa upp på andra plinten så small det till ordentligt i knäet.
Jag fick ringa min snälla storebror och hans sambo som fick skjutsa hem både mig och bilen. Älsklingen skjutsade mig på kursen på söndagen, tack vare underbara Malin som kunde låna ut Kryckor till mig över helgen så klarade jag mig och kunde slutföra kursen. Dock sittandes på en bänk bredvid hela söndagen :-(
Efter kursen så åkte jag och älskligen Till akuten och satt där mellan 15:30 och 21:30 ungefär. Det var ok, de gjorde så gott de kunde den stackars personalen som arbetade där.
Diagnosen blev till slut: med största sannolikhet trasigt korsband och skelettbula där lårsenan fäster.
De tömde knäet på en hel del blod, jag fick kryckor och så åkte vi hem.
Väntar på att dagarna ska gå så att jag kommer till rehabenheten nån gång och får börja träna upp knäet igen.
Kan säga att jag mår riktigt dåligt av att inte ens kunna ut och gå. Är så trött och slut samt har ont i knäet när jag kommer från jobbet så inte ens en kort promenad är att tänka på :-(
Träningen har ju hela tiden varit en stor del av mitt liv och jag kan lätt erkänna att jag saknar den något enormt. Jag mår psykiskt dåligt av att inte komma ut något.
Natti natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar