Att inte räcka till

Jag har haft en bra dag och en bra vecka.

Men till och från, lite beroende på hur mitt liv ser ut, brottas jag med känslan att inte räcka till. Både som mamma, flickvän, dotter och anställd. 

Känslan av att det inte spelar någon roll vad jag gör, det är ändå inte är tillräckligt. 

Hur mycket jag än hinner med på jobbet så hinner jag ändå aldrig tillräckligt, det dåliga samvetet när jag inte riktigt orkar allt jag vanligtvis orkar, eller när jag vill ha semester eller vara ledig en dag. Hur mycket jag än försöker hjälpa och underlätta för kollegorna så är det alltid nån det inte duger åt.

Som förälder, kommer man nånsin känna att man räcker till? Jag önskar jag kunde skydda dem mot allt ont och alltid finnas där. Men det är svårt, de måste lära sig att stå på egna ben, ta ansvar och att ta hand om sig själva, men att ändå vara empatiska och bry sig om andra. Vissa saker i livet lär man sig bara av erfarenhet, på gott och ont.

Som dotter, vad säger man om det… jag hälsar inte på mina föräldrar så ofta som jag borde, jag glömmer i mitt egna dagliga kaos t.o.m. bort att kolla så dem är ok. 

Som flickvän… ja det är egen historia. En relation är inte bara en dans på rosor direkt och vissa dagar är det väl kanske bara så enkelt att man inte riktigt orkar med allt, livet blir helt enkelt lite för mycket och lite för överväldigande  

Förändring

Världen förändras och utvecklas ständigt och det gäller att hänga med i svängarna. 

Ibland gäller detsamma för livet och det kan hända saker som man egentligen inte riktigt var beredd på eller helt enkelt att man trodde att man hade koll, men att det med facit i hand visade sig att så var det nog inte. 

Vissa av förändringarna i mitt liv har gjort att jag anpassat mig och tagit så mycket hänsyn till alla andra, att det ibland känts som jag har tappat bort mig själv på vägen.

Men det är ok, det gäller bara att ta några djupa andetag och hitta vägen och riktningen igen för att fortsätta framåt 

Nybörjare

Jag har haft semester, eller iaf rent fysiskt. Huvudet har delvis varit kvar på jobbet även om jag under helgen kunnat koppla bort jobbet ordentligt. 

I lördags stod jag på slalomskidor för första gången. Jag var nervös, illamående och absolut livrädd. Jag som avskyr höjder och fart, hur tänkte jag nu var väl ungefär tankarna när jag stod däruppe och konstaterade att jag iaf var tvungen att ta mig ner igen. Nu låter ju det här bra mycket värre än vad det var, jag är liksom vid detta tillfället i barnbacken, även om det kändes som värsta tävlingsbacken just då 😂😂😂.

Man känner sig ju inte så jäkla macho när det kommer en 5-åring och susar förbi, men de har i den åldern å andra sidan inte vett att förstå att man kan slå ihjäl sig. Jag var däremot väldigt medveten om att jag är dödlig 🙈.

Många vändor senare ramlade jag iaf inte och var inte längre helt vettskrämd. Annat var det på söndagen när jag skulle åka från toppen. Det började ju med att vi skulle åka sittlift upp till toppen, och som om inte det djävulstyget vore tillräckligt så var jag ju tvungen att ta mig ner också 🙈. Om jag var rädd på lördagen är det ingenting mot vad jag har var då. Det första åket var absolut bland det 10 värsta sakerna jag varit med om hittills. 

En bättre helg

En skön helg går mot sitt slut. Jag har hunnit cykla, umgåtts med vänner, god mat och dryck och som pricken över i:et så är barnen snart hemma igen.

Det har varit en helg när solen ☀️ har varit framme mest hela tiden, både huset och lägenheten har städats av, de sista fönstrena i huset har blivit rengjorda och i skrivandets stund sitter jag på trappen och njuter av värmen från solen samtidigt som jag läser en artikel om organisationsförändringar.

Veckans yoga-pass gjordes efter frukosten, resten av dagen är tänkt att innehålla en promenad och ett gympass med dottern medan sonen tränar, matlagning och plugg. Inlämningsuppgifter ska lämnas in ikväll innan jag lägger mig och jag har litegrann kvar att skriva.

Söndag

Godmorgon!

Vaknade trött vid 7, låg kvar i sängen en stund innan jag satte på kaffe. Tänken var att kliva ur sängen och ta en morgonpromenad direkt, men regnet öste ner så fick bli kaffe först.

Ännu en söndag är här och jag försöker tänka att det snart är söndag igen och då kommer dem hem igen. Av nån anledning så har det blivit jobbigare att lämna barnen till sin pappa. De är ju mestadels med vänner eller på sina rum, det är väl den åldern antar jag, så vissa veckor när de är hemma så märker man knappt av dem förrän det är mat eller när de ska på träning. De finaste ungarna som finns, trötta och griniga ibland, omtänksamma och empatiska för det mesta ❤️❤️.

Tvättat alla fönster, dammat och dammsugit av på morgonen och det börjar bli dags att göra lite lunch innan sonen ska skjutsas på dagens innebandyträning. Sen är det hem igen, dusch för honom och för oss allihopa att förbereda oss för pappavecka igen. 

Drömmar

Tisdag, ingen träning för nåt av barnen idag kompenseras med att båda har träning imorrn.

Själv pallrade jag mig till gymmet även idag så träningsfrekvensen har ökat en hel del den sista tiden.

En kaffe med Mattias, ett långt samtal med Anna och tränat... ja det är väl ungefär så långt jag kommit idag. I det här hemmet har vi idag ätit i omgångar, Johannes hade redan ätit och Nathalie var precis klar när jag kom hem från träningen. 

Det är mycket på jobbet, många tankar som snurrar i huvudet, hemnet är uppe då och då och KBABs app likaså... något större? något eget? något... mer? Kanske är det allt detta som, blandat med för lite sömn och mina egna drömmar, är en del av anledningen till att jag känner mig så trött.

Jag hoppas att träningen ska ge mig lite ork och energi, att den balanserar upp och fyller på mina depåer en aning.

Välkommen 2021

Godmorgon 2021!

Kaffe och frukost i tystnad medan resten av huset sover. Blev väckt av katten som ylade som en stucken gris, jag fick tom plocka ner honom från en hylla i badrummet när jag gick upp, tokiga katt! 🐱.

GG på netflix även idag, en bok i handen varvas med scrollande på mobilen och en fundering på om jag ska ta en morgonpromenad. Men det innebär att jag måste gå upp och byta om vilket troligtvis gör att jag väcker M som fortfarande sover gott. Så jag väntar nog med den en stund. 

Vad tror vi att detta året kommer med? Förhoppningsvis något bra, för nu är jag förbannat less på att inte träffa mina nära och kära, jag saknar min storasyster, längtar efter grillkvällar med oss allihopa samlade. Jag längtar efter att skratta sådär mycket så man får ont i magen. Undra när jag gjorde det sist...

Det blev en promenad iallafall, M vaknade lagom när jag druckit upp kopp nummer 4 så då kunde jag gå upp och byta om och ta mig en förmiddagspromenad. Klockan är halv elva och jag har tagit årets första promenad, planen är att även styrketräna idag så att jag börjar träningsåret på bästa sätt 😊

I övrigt är dagen oplanerad vilket känns sisådär, jag är ju uttråkad redan nu och klockan är bara strax efter 11 😬😳🙈