Rehabilitering

Idag var jag på det första besöket på rehab på lasarettet.

Det kändes bra och jag fick övningsprogram som skall göras fem gånger om dagen.

Däremot får jag inte ens ta en promenad ännu.
Ska börja cykla på motionscykel om ett tag samt behöver skaffa mig ett gymkort.

Styreketräning är tydligen bra säger de på rehab. Men även gymmet och styrketräningen får vänta lite. Hoppet finns fortfarande om att jag ska kunna ta mig runt Lidingö Tjejlopp den 30:e september... hoppet är ju det sista som dör säger de...

Hoppas på att få börja ta raska promenader nästa vecka... men sk ajag vara realistisk så tror jag inte att det är möjligt tyvärr. :-(

Uttråkad och rastlös

Det är jag det, uttråkad och rastlös. Mår sådär, inte så nere som jag var i torsdags förra veckan men heller inte särskilt glad och uppåt. :-(

Kan tänkte mig att jag inte är den roligaste att leva ned just nu. Jag vill så mycket men kan, klara och vågar så lite. Avvaktar fortfarande rehab-besöket på torsdag. Nervös över vad de ska säga, men hoppfull på samma gång. Vill ha övningar att göra, så att jag känner att jag själv kan göra något för att bli bra fortare.

Grattis Puttan!!!

Skickar idag en massa grattiskramar till Puttan P som jag fortfarande saknar massor och tänker på ofta!!

Kram

Morgondagens gymnastik

Imorgon är det återigen dags för barngymnastiken. De barn vi har nu är så duktiga och har grunderna så pass bra och det kommer bli riktigt roligt att lära dem handstående volt och annat kul. Antagligen åker satsbrädan fram snart och sedan kanske tom trampetten!! Vi får ju göra en hel del med barnen i den men sedan är det dags att gå trampettkursen, var den nu hålls.

Känns bra att ha ha lite större barn på gympan, det är en större utmaning för mig och Mikael samtidigt som det krävs lite mer av dem också.

Natti natt

Core & Cheer

Åh så skönt det var. Äntligen började coren igen och min lilla fialotta fick gå på sitt första pass cheer. Hon var så stolt och visade vad de hade gjort när vi kom hem, underbara barn!

Jag klarade av det mesta på coren men knäövningarna får vänta iaf tills rehab har sagt sitt på torsdag. Vill inte ha sönder mig ännu mera.

Ja i fm var jag på me&i party hos kusinen. Köpte en snygg blus till mig själv, kommer bli kanonbra. Hittade dessutom en riktigt snygg kavaj, en fin fleece-kavaj och så superskönt yogabyxor!! Jisses säger jag!! Togabyxorna tror jag att jag handlar hos Ulrika när jag ska dit om ett tag.

Nehe, nu ska jag leta reda på träningskläder till Nathalie på nätet.

Natti natt

Fröken positiv har semester

Fröken positiv har semester, de som inte orkar höra mig klaga på bloggen kan återkomma när knä-helvetet är helt igen så ska jag vara glad och positiv igen. I övrigt känns livet allmänt skit och jag mår ruskigt dåligt av att inte kunna röra på mig.

Idag har jag resonerat som att ja va fan, jag kan iallafall inte träna så kan lika gärna äta och trycka i mig det jag känner för!! Usch, jag avskyr mig själv när jag är och mår så här.

Jag försöker normalt sett se det positiva i det mesta men nu är det fan svårt.

Trött, ledsen och arg känns som ett konstant tilstånd.

Trasigt knä

Japp så är det. Var på kurs för barngymnastiken i lördags och söndags. I lördags hade några deltagare byggt upp en bana där det bland annat ingick att hoppa jämfota mellan plint och golv i olika höjder. Gick kanon det först varvet men andra ggn jag skulle hoppa upp på andra plinten så small det till ordentligt i knäet.

Jag fick ringa min snälla storebror och hans sambo som fick skjutsa hem både mig och bilen. Älsklingen skjutsade mig på kursen på söndagen, tack vare underbara Malin som kunde låna ut Kryckor till mig över helgen så klarade jag mig och kunde slutföra kursen. Dock sittandes på en bänk bredvid hela söndagen :-(

Efter kursen så åkte jag och älskligen Till akuten och satt där mellan 15:30 och 21:30 ungefär. Det var ok, de gjorde så gott de kunde den stackars personalen som arbetade där.

Diagnosen blev till slut: med största sannolikhet trasigt korsband och skelettbula där lårsenan fäster.

De tömde knäet på en hel del blod, jag fick kryckor och så åkte vi hem.

Väntar på att dagarna ska gå så att jag kommer till rehabenheten nån gång och får börja träna upp knäet igen.

Kan säga att jag mår riktigt dåligt av att inte ens kunna ut och gå. Är så trött och slut samt har ont i knäet när jag kommer från jobbet så inte ens en kort promenad är att tänka på :-(
Träningen har ju hela tiden varit en stor del av mitt liv och jag kan lätt erkänna att jag saknar den något enormt. Jag mår psykiskt dåligt av att inte komma ut något.

Natti natt