torsdag 29 december 2011

...och nyår som kommer

Fick bäste nyårspresenten på länge idag när posten kom. Papper från landstinget Västmanland som berättade att mina cellprover är normala!!! Blev så lättad!!! Vill inte gå igenom allt det igen och nu slipper jag det iaf de närmaste 6-12 månaderna beroende på när det skall kontrolleras igen.

Nyår var det ja! Då kommer det hit lite folk. Vi blir väl 8 vuxna och 5 barn om jag inte räknat fel. Vart alla ska få plats vet jag inte riktigt, men barnen kanske vill sitta i källaren och äta och mysa. Älsklingen ska laga varmrätten, och jisses vilken energi han lägger ner på den kan jag säga!!! ;) Gott blir det nog alldeles säkert, det brukar det bli.

Familjen Nilsson sköter förrätten och barnens mat och familjen Roos/Blom sköter efterrätten. Herr Andersson skulle och göra något men kommer inte ihåg vad... hahaha... och Ola, han kommer och han har tid och ork. Alltid välkommen till oss bara vi e hemma :)

Nehe... maten börjar bli klar så det ska väl kanske dukas fram också...

Kram på er och Gott Nytt År på er om jag inte hinner blogga innan dess. Imorgon är det ju arbete igen som gäller och sedan till syrran om de är hemma imorgon kväll.

Julen som varit

Julen har kommit och gått, som vanligt gick det väldigt fort. Arbetade i tisdags igen, som 2 dagar ledigt och imorgon är det återigen dags att gå tillbaka till rutinerna, iaf för mig. Barnen blir hemma med pappa som inte har något att göra för tillfället.

Barnens jul var kanon. De var sååå nöjda med allting. J fick ett nytt DSi och N fick hans gamla. J ficck super mario bros till sitt och N fick 2 typiska "tjejspel" om man ska kalla dem så. J skulle nog inte ens överväga att sätta i dem i sitt DS iaf ;)

Julafton började hos storebror i Skultuna, lika mysigt som vanligt. Släkten s senaste tillskott med föräldrar var också där och mös innan de stack vidare, precis som andra lillebror med sambo och fasters lilla prins. Julklappsbyte och mat i massor. Barnen var så nöjda med ritsaker, glitter, lego, spel och jag vet itne allt vad de fick.

Vid halv 3 åkte vi vidare mot Busta och Dannes föräldrar. Lika mysigt där med mat, julklappar och skitsnack. Dock märktes det att Daniels bror med sambo saknades. De firade julen i Gbg i år. Vi är ju vana att han är med men det är klart att det ändras nu när han är sambo och allt.

Juldagen spenderades hos släkten i Bålsta. Vi träffas alldeles för sällan men det är alltid trevligt när vi kommer till skott och gör det. Mat och skitsnack och uppdatering om vad som har hänt i släkten sedan man sågs sist.

Den 27: kom syrran med familj hem från England så dagarna sedan dess har spenderats i deras stuga. Lika trevligt som alltid. Jag fick en tröja som syrran inte ville ha längre, jag har suktat sååå länge efter den tröjan, sedan hon köpte den faktistk. Så jag e kanonnöjd. Sedan så hade hon mig att handla till på julklappsbytet så jag fick skönaste innetofflorna (hon vet att jag jämt fryser om fötterna hon), yogabyxor (helt otroligt skönt) och en låda med lite kroppsvård. Underbara syster yster. Kunde omöjligt ha en bättre syster än jag har, trots att hon bor så långt bort.

Nej nu börjar nog snart barnen be efter lite kvällsmat så det är väl dags att börja med den...

Kramar på er!

onsdag 21 december 2011

Snart jul

Jaha så är det snart jul igen då.
En tid full av planering, planering och ännu mera planering börjar
ta slut. Uppbådandet av en energi som inte alltid finns kan jag sluta med.
Det mesta är klart... nästan allt faktiskt. Tack vare min eviga planering.

Jag tjatar kanske om det en hel del, men jag ljuger inte. Planering är det som gör
att hela vårt familjeliv fungerar. Är Daniel borta har jag bara mig själv som ska
rodda runt allt vad familjeliv heter.

Jag har svårt att tro att någon kan få ihop ett heltidsjobb, studier på 25%,
vara ledare på barngymnastik, egen träning och hälsa och fortfarande hinna
med hus och hem någorlunda utan att planera.

Jag har inte alltid den energi jag skulle behöva men vad kan jag göra åt det?
jag har valt att skaffa mina barn och min familj, jag har valt att jobba heltid och studera
samtidigt för att jag vill utvecklas. Jag har valt att vara ledare på barngymnstiken
för att jag vill vara ett gott föredöme för mina barn. Vill ställa upp för deras aktiviteter
som jag anser att en förälder ska göra om man har möjlighet.
Jag är en sån som är helt övertygad om att
familj och karriär kan kombineras, om bara viljan finns.

Det är jobbigt som FAAN ibland men allting går, men hjälp av en massa planering.
Vissa dagar önskar även jag att jag får kliva in till lagad mat, nystädat hem,
glada och nöjda barn och bara lägga i mig i min säng och dra något gammalt
över mig. Men det kan jag inte göra. Jag har ett ansvar att ta hand om mina barn
och är maken borta, vilket han ju är ganska ofta, så är det bara jag som är kvar.
Det är något jag visste när min man gick in i firman/började jobbet. Han skulle
ligga ute väldigt mycket. Så jag var fullt medveten om allt detta, och ett arbete
behöver man ju ha.

Jag klagar jag också, ibland väldigt mycket... jag blir också vansinnigt trött och
vill sova, skrika, gapa och bara ge upp, men för mig är inte det ett alternativ.
Men det som inte dödar gör dig starkare.

Jag är där jag är i livet därför att jag och vi har gjort de val vi har gjort. Vad som än
händer och sker i livet och i framtiden så är det olika val vi gör livet som leder oss dit.
Jag kommer inte att kunna skylla på någon annan eller påstå att jag inte vet hur jag
hamnade där jag är, för allt detta beror på de val jag själv har gjort, för mig och min familj.

Nu ska det bli skönt att ha familj och några dagar senare även vännerna runt omkring
mig för att samla lite energi inför det kommande året.

Kram på er alla!

onsdag 7 december 2011

Bebismys

Kastade mig snabbt hem från jobbet idag, hämtade barn och värmde snabbt på maten som var kvar sedan igår. Hade lite bråttom nämligen. Ville gärna komma iväg snabbt till lillebrorsan Robert och hans sambo för att mysa lite med deras dotter som såg livets ljus i söndags.

Det är den mest bedårande lilla tjej jag har sett på länge... fast det kan ju vara som så att jag är lite partisk. Tog ca 20 bilder med mobilen... och gosade så klart en hel del. Jag blir alltid så förvänad över att mina barn också har varit sådär små... känns så otroligt länge sedan. De blir ju genast så stora när man ser en sån liten baby.

Tror faktiskt att min alldeles egna prinsessa blev lite avundsjuk på att det kom en till prinsessa som konkurrerar om uppmärksamheten, nu är hon ju inte ensam tjej längre ;)

Men i bilen hem sa hon att hon vill att L ska vara hennes lillasyster och att hon vill bo med henne... så det får man väl se som ett positivt tecken ;)

Efteråt så fick jag sån enorm lust att röra lite på mig... jag äter och äter en massa skit men har inte orkat eller vågat träna eftersom att jag har varit förkyld och haft ont i halsen. Men efter att vi hade lagt barnen tog jag mig een rask promenad som blandades med en del jogging bara för att få känna på hur det kändes. Kändes väldigt bra måste jag säga. Hoppas bara på att det håller i sig.

Natti natt & Kram